Hur blir man en bättre roddare? - Anno 1879

Vi kommer de kommande veckorna publicera artikelserien "Bidrag till höjande af roddsporten och hvad dertill hörer" som publicerades 1879 i tidningen Sporren.

Hur blir man en bättre roddare? Svaret på frågan publicerades i tidskriften Sporren. Tidning för hästafvel, jagt, fiske, rodd, segling och alla manliga idrotter. Tidningen gavs ut 1879– 1881. Ansvarig utgivare var greve C. G. Wrangel. I ett par nummer publicerades en följetong om höjandet av roddsporten. Vi publicerar här hela serien och hoppas förstås att den ska inspirera till nya krafttag på sjön och i roddmaskinen.

Artikelserien inleddes med det mest grundläggande: Skulle man bli framgångsrik krävdes ansträngning och fackmässig träning, det vill säga konsten att medelst systematisk behandling förläna den största möjliga prestationsförmågan åt en menniskas eller djurs kropp”. I första artikeln noterades också att träningen befriade kroppen ”från fettet och allt öfverflödigt kött; den för ändamålet behöfliga muskulaturen erhåller sin största möjliga utveckling; individens allmänna och moraliska välbefinnande höjes ansenligt; lungornas och hjertats funktioner underlättas och främjas och den tränade kroppen blir i stånd till att uthärda ansträngningar för hvilka den i otränadt tillstånd skulle hafva dukat under.

 Man skrev om självbehärskning och karaktär, moral och om att stålsätta sin kropp. Man talade om behovet av en tränare men också, konstigt nog, om att tre veckors ”sträng träning” kunde räcka. Man beskrev förstås också hur denna träning borde gå till. På det hela stora taget gav Sporrens artiklar den intresserade all den information som verkade behövas för att bli en fullgod, vältränad och framgångsrik roddare.

 Rott hade man förstås gjort och tävlat i så länge det hade funnits roddbåtar. Men under 1800-talet fick rodden, liksom en del andra idrotter, nya betydelser. Det utvecklas idéer om att fostra befolkningen och främja nationens kroppskultur. Syftet med idrottsutövande var under andra hälften av 1800-talet inte minst knutet till krigsmaktens krav på vältränade svenska gossar. Inspiration hämtades från brittiska öarna och föreställningar om gentlemannaskap och amatörism. Dessa två faktorer – krigsmaktens efterfrågan parad med gentlemannaskap – är centrala för att förstå Sporrens innehåll. Utöver de sporter som nämns i tidningens titel ägnades visst intresse även åt gång, gymnastik och skridsko.

 Som tidning blev Sporren kortlivad. Tiden löpte ifrån den. Den organiserade idrotten tog vid slutet av 1800-talet delvis nya former. När den breda idrottsrörelsen formades under åren kring sekelskiftet 1900 ingick kanske inte jakt, segling och hästavel som självklara aktiviteter. Men gång, skridsko och rodd var viktiga beståndsdelar vid sidan av lagsporter som fotboll och handboll. Åren kring sekelskiftet är i allmänhet en period när många föreningar och förbund bildades och organiserades. Svenska roddförbundet bildades 1904. Höganäs roddförening var en av många föreningar som grundades under dessa år och är ju en självklar del av den svenska idrottsrörelsens historia.

Lars-Eric Jönsson

Lars-Eric Jönsson är medlem i Höganäs Roddförening, spelande ordförande i Badmintonklubben Kruset och professor i etnologi vid Lunds universitet där han bland annat forskar om cyklingens kulturhistoria.

Del 1

Del 2